Magkänslan har gått för långt!
Tempot i politiken är högt.
Alltför högt.
Den politiska processen blir allt mer en jakt på
snabba resultat och snärtiga rubriker
,
där eftertanke
och kunskap får stå tillbaka.
Men är det verkligen vad väljarna vill ha?
När Saco frågade svenska folket svarade hela
97 %
att de vill att politiken i högre grad ska bygga på fakta
och kunskap.
Allt snävare
utredningsformer
På senare år har regeringar i allt högre grad valt att ta fram politiska förslag genom departementsskrivelser och interna PM i stället för genom bredare och mer självständiga statliga offentliga utredningar (SOU). Då flyttas beredningen av politiska förslag från självständiga utredningar till Regeringskansliet. Det innebär oftast kortare processer med mindre insyn och färre externa perspektiv.
När politiska förslag tas fram i snävare former finns en risk att besluten blir sämre förankrade, att viktiga perspektiv missas och att förtroendet för processen minskar.
Källa: Sacos egna beräkningar baserade på uppgifter från Regeringskansliet, april 2026.
”Jag förstår faktiskt inte varför de flesta partier i Sveriges riksdag vill ha ett lagråd när de allt mer sällan noterar dess kritik”
Mer styrda
utredningar
Regeringar försöker i allt högre utsträckning styra utredare till att föreslå vissa politiska lösningar “oavsett ställningstagande i sak”. Det innebär i praktiken att utredaren förväntas föreslå en viss lösning – även om analysen skulle peka i en annan riktning.
När utredningar styrs på det sättet finns en risk att de förlorar sin självständiga roll, att alternativa lösningar inte prövas fullt ut och att beslutsunderlaget blir svagare.
Att låta statliga utredningar arbeta självständigt och förutsättningslöst är en viktig princip för att upprätthålla kvaliteten i det politiska beslutsfattandet.
Källa: Sacos egna beräkningar baserade på uppgifter från Regeringskansliet, april 2026. Metod inspirerad av tidigare granskning i Arbetsvärlden.
”Lagstiftningsprocessen har sedan en tid tillbaka utmanats genom att den går alldeles för fort, inte bereds tillräckligt, att redan direktiven innehåller krav på utredningarnas slutsatser samt att Lagrådets och andra remissinstansers synpunkter inte beaktas”
Lagrådet allt
mer kritiskt
En ny studie visar att Lagrådet i allt högre utsträckning riktar kritik mot regeringars förslag. Det kan handla om bristande beredning, otydliga formuleringar eller att förslagen riskerar att få oönskade konsekvenser. Kritiken är en viktig signal om att något kan behöva göras om eller förbättras innan beslut fattas.
Studien visar också att regeringar i många fall väljer att gå vidare med förslagen, trots att Lagrådet uttryckligen avstyrker dem.
Källa: SNS Demokratiråd (2026), Huset på Helgeandsholmen.
”Det är anmärkningsvärt och faktiskt pinsamt att se hur partier som tidigare talat om rättssäkerhet nu helt ignorerar Lagrådets kritik mot slarvig och ogenomtänkt lagstiftning”
Så tycker svenska folket
En överväldigande majoritet av svenska folket anser att den politiska debatten i högre grad än idag ska bygga på fakta och kunskap. Man vill också att regeringen i högre utsträckning ska lyssna på experter när man fattar beslut.
Dessutom finns ett enormt starkt stöd för att partierna ska söka fler blocköverskridande överenskommelser i frågor som har långsiktig och avgörande betydelse för landet.
Dagens utveckling, där kritik från lagrådet ignoreras och utredningar styrs politiskt, går rakt emot det som svenska folket vill ha.
Källa: Novusundersökning på uppdrag av Saco, april 2026.
Så tycker partierna:
Vi frågade partierna. Så här svarade de. Klicka på en ikon för att läsa partiets kommentar.
Sverige behöver en politik som håller – inte bara till nästa nyhetscykel, utan över tid. Det kräver beslutsfattande som tar tillvara kunskap, lyssnar på olika perspektiv och ger plats för eftertanke.
Sverige behöver mer Slow Politics.